1973
Massebo, ligger drygt 2 km öster om Härsjö. Stället ligger på en udde i sjön Hårsfjärden.
Namnet kan, enligt Norra Kinda-boken, komma från personnamnet Mase. Och -bo betyder ” boning, boplats, gård ”. Men i mantalslängder från 1600-talet skrivs stället som Måssebo. Så det kommer troligen från mosse. Alltså en boplats vid en mosse.
Detta lär vara ett gammalt boställe, omnämnt redan på 12 -1300 -talet.
Massebo var förr ett pipareboställe. Spelets uppgift var att förmedla order i fält på långa avstånd, sk. signalgivning. I strid var ljudnivån hög och sikten dålig på grund av all rök och då kunde en ljudsignal höras mycket bättre än en verbal order. En ljudsignal hördes dessutom på mycket längre avstånd. Signalinstrument är de musikinstrument som förr användes i arméer för att ge signaler, order, både i strid och i förläggning, exempelvis trumpet och trumma.Infanteriet använde trummor och flöjt medan kavalleriet hade pukor och trumpeter. Artilleriet använde pukvagnar och trumpet.Det fanns en mängd olika ljudsignaler som soldaterna drillades i att känna igen. Det fanns signaler för tapto, revelj, anfall, reträtt, återsamling, marschera, stanna, matsignal, korum mm.Redan på 1680-talet bestämdes att spelet vid varje indelt infanteriregemente skulle bestå av 2 trumslagare och 1 pipare per kompani (dvs 16 trumslagare och 8 pipare).
Det märkliga är att det finns en pipare, Johan From, inskriven i generalmönsterrullan år 1692, men han finns inte skriven där i mantalslängden för samma år. För i Massebo gård finns bonden Mårten. Och den gården ansvarar också, tillsammans för tre gårdar till, för en livgrenadjär. Så om piparen också bor i Massebo, var det troligen kostbart för bonden.
Gården ägdes av kronan till 1800-talet, då den såldes till Adelswärd på Adelsnäs. I Husf. längden 1900 – 08 står det att gården ägs av Åtvidabergs Förenade Industrier. Och sedan sålde de 1908 gården till Beck-Friis på Söderö.
I boken Svenska Gods och Gårdar från 1930-talet står om Massebo:
” Areal 5 har åker. Jordart: Sandjord. Skogsbest. : Barr- och lövskog.
Man.byggn. minst 100 år gammal. Ekonomibyggn. uppf. för omkr. 100 år sedan.
2 hästar, 5 kor, 1 ungdjur, 3 svin, 10 höns.
Gården till släkten i arrende genom nuv. arr:s farfader. Den övertogs därefter av sonen C.J. Eriksson,
vars son är nuv. brukare. Äg. : Friherrinnan Anna Beck – Friis å Söderö.
Arr.: Karl Erik Eriksson f. 27/9 1890. Son till C.J. Eriksson o.h.h. Anna Mathilda. Gift 38 med
Alice Linnéa f. Karlsson. ”
År 1937 byggdes vägen till gården, innan dess fanns ingen farbar väg dit, utan det var bara stigar.
Massebo övergick på 1940-talet i släkten Hamiltons ägor.
I boken Sveriges Bebyggelse från 1951 står:
” 11 ha, 5 åker, 6 skog m.m. Tax. jord 8 000. Trä, omkr. 1800, 3 rum, 1 kök, 1 hall.
Rest. o. mod. 1946. V, avl. Ekonomibyggn. trä omkr. 1800, för 3 hästar o.
5 nötkr. Arr. lantbr. Erik o. Alice Eriksson; barn: Sven-Erik, Lars-Åke, Willi.
—- Grevarna Carl-Fredrik o. Carl-Jan Hamilton. ”
Siste brukarna var familjen Asklöv, som 1962 flyttade till Härsjö.
Under Massebo låg för längre sedan tydligen torpet/stugan Hjortudden, som senare skrivs under Härsjö norrgård. ( se Härsjö norrgård )
Stugorna Tärnsveden och på senare tid Björnkojan låg under Massebo.
